Skator & Kråkor EP:
open.spotify.com/album/17YAwA59t2ivgNWBkML5Hd?si=6aanCG-pQ1uCuQFQbfkSXw

Dämpa belysningen, alldeles ensam i rummet, klaviaturet sjunger i tystnaden, vaggar till takten av ljuden från natten till gryningen, fram och tillbaka, fram och tillbaka till skymning i väntan på rysningen, se på förtjusningen, sjuk är den tydligen, sjuk är den tydligen

Vers1:
Har tänkt o tänkt en längre tid
Vad som gör en individ
Att rätt o fel beror på vem du frågar
och till vilket pris mmhm
Intressant intressant
Inte sant, allt ör sant
De ljugs vinklas upp o ner
Höger vänster som en vals
Ja, är inte galen alls..
Men ingen hänger med..
Ni går långsamt nånstans
Har somnat när ja väntat er o ba uuufff
De tog tid
Vi kämpa hårt o kom hit
Dom fråga om de är något Fel på oss ??
..Hahah de spik
Tror Dom hajar nu att dom har slösat tid
Klart benim sjuk men jag har viljan i
Folk snackar om krut vi har dynamit
Du en platta brunt o vi ett kilo weed
Den Ny standard nu när vi har legat i
Har en mangaz brud som jag ser hela Tin
Letar hus i skogen jag vill leva i
Men låter pianot snacka nu bror ce la whooo
Dämpa belysningen, alldeles ensam i rummet, klaviaturet sjunger i tystnaden, vaggar till takten av ljuden från natten till gryningen, fram och tillbaka, fram och tillbaka till skymning i väntan på rysningen, se på förtjusningen, sjuk är den tydligen, sjuk är den tydligen
Vers2:
Det offras en ängel för varje natt
som vi låter lucifer hålla oss hand i hand
och leda vägen till foten av karmatrappan
där vi samlas och straffas för synderna men jag är trött på att klättra..
Hellre fuckt med dom närmsta än nykter och ensam.
”Du borde skämmas”.
Tyck vad ni vill i er trygghet där hemma.
Många timmar in och ut, non-stop utan nån form utav hopp drömmer långt bort du kan se på den dem kalla sjuk, fuck dem sånt folk hålls långt bort från min konstform, finner ingenting av lycka nu, inget sticker ut, inga toner har nån själ dem har sjungit slut. Du kan se på den jag är och den jag var förut att inget är förändrat utom världen när jag tittar ut. Innan fame och kamerablixtar, inga, sålda guld och högst på listan, inga, intervjuer, gig med gage och autografer utanför, dem står på kö jag har, alltid varit lika sjuk jag vet, alltid dragits mot min ensamhet, se min blick och svara vad du ser. Se min blick och svara vad du ser.
Simon
Simon har skickat 8 januari kl. 14:06
Skuggan i periferin är nu mera nånting jag har slutat att analysera för flugorna surrande surrar förevigt och sitter nu fast i mitt undermedvetna jag undrar om någon nångång kommer stöta på mörkret jag tvingades till att acceptera jag hoppas att ingen blir tvingad att stå mellan döden och hoppet om att överleva (jag ber).
För att min fiende slipper hantera det som jag hanterat jag hoppas det faller med mig på den dagen jag slutligen slutar att fortsätta leva (jag ser).
Stigen du vandrar och valen du gjort och hur du resonerar när sakerna faller är ögonen svaret på frågan om vad du nu verkligen menar (jag vet).
Fasaden är nödvändig och inget som du illa har menat men pärlorna till alla svinen är någonting som nu tydligen har slutat fungera (jag ler).
För jag vet vem jag är.
Dämpa belysningen, alldeles ensam i rummet, klaviaturet sjunger i tystnaden, vaggar till takten av ljuden från natten till gryningen, fram och tillbaka, fram och tillbaka till skymning i väntan på rysningen, se på förtjusningen, sjuk är den tydligen, sjuk är den tydligen